Halldorf angriper religionskritiska halmdockor på DN Debatt

Dagens DN Debatt är en artikel av teologen Joel Halldorf med rubriken ”Idén att religion är en källa till våld drabbar fredliga”. I artikeln verkar han driva tesen att religionen som företeelse, eller möjligtvis fredliga religiösa, är utsatta för någon form av förtal med innebörden att vara farlig och leda till våld.

Halldorfs artikel är märkligt osammanhängande och blandar påståenden utan konkreta exempel med exempel som inte verkar ha någon betydelse för tesen som drivs.

Nu börjar emellertid en ny föreställning om ”religion” – och därmed ”religiösa” – att få fäste: den att religionen är farlig, en outsinlig källa till våld. Från kulturpersonligheter och opinionsbildare hörs regelbundet påståenden om att ”religion” har en särskild förmåga att motivera våld och förtryck.

Vem eller vilka som påstår detta berättar Halldorf inte och han ger inga konkreta exempel på när det förekommit. Det hela känns som en typisk halmdocka, dock oklart mot vem den är tänkt att vara riktad. För min egen del så vill jag hävda att religion har en faktisk potential att vara farlig genom att kunna kombinera indoktrinering från födseln, starka moraliska imperativ som inte behöver ges någon annan grund än religionen själv och löften om belöningar och bestraffningar i detta liv eller nästa för att genomdriva de moraliska imperativen. Detta innebär att religionen har en potential att påverka människors beteenden som är exceptionell och som kan användas till att motivera våld och förtryck, vilket förekommer idag och har förekommit så länge religionen existerat.

Även i Sverige hörs skarpare tongångar mot organiserad religion. Alice Bah Kuhnke har aviserat att bidragen till trossamfunden ska ses över genom en förstärkt statlig ”kontroll av organisationers grundläggande värderingar”.

[…]

Men det är inte religion i allmänhet som är problemet. Som jag argumenterar för i boken ”Ickevåldets vägar. Fred i terrorns tid” (Marcus förlag, 2016) är det nödvändigt att titta noga på varje enskilt fall för att identifiera den mix av faktorer som skapat den jordmån ur vilken våldet växer.

Frågan om vilka organisationer som staten ska stödja ekonomiskt är principiellt intressant. Halldorf säger det inte uttryckligen men man får känslan av att han inte anser att staten bör ha en större kontroll över organisationers grundläggande värderingar innan dessa får ekonomiskt stöd ur den gemensamma statskassan. Menar han i så fall att detta bör gälla alla organisationer som får ekonomiskt stöd, religiösa såväl som sekulära, eller att trossamfunden ska ha en särställning?

I sin avhandling visade Karin Kittelmann Flenser att skolan ofta framställer religionen som något föråldrat och i konflikt med vetenskap. Resultatet kom inte som någon nyhet för religiösa bekännare i världens modernaste land: vi är vana att betraktas som intellektuellt aningen efterblivna.

Om religiösa inte vill betraktas som intellektuellt efterblivna måste de acceptera att de åsikter och beteenden som sker i religionens namn inte ska omfattas av några andra skydd och rättigheter än de som gäller för tillräkneliga människor i allmänhet.

Det går inte att dra en linje genom mänskligheten som på ett konsekvent sätt separerar religiösa från sekulära. Inte bara för att det finns för mycket som skiljer religiösa från varandra, utan också för att likheten mellan religion och ideologi är för stor. Det finns föreställningar om icke-materiella entiteter i en rad så kallat sekulära ideologier. Nyliberalismen tror på marknadens osynliga hand, fascismen tror på folket, och de flesta västerlänningar på såväl nationen som mänskliga rättigheter.

Kanske invänder somliga att en modern människa inte ”tror” på nationen på samma sätt som en religiös människa tror på Gud. Men om en människa både talar om och agerar som att något finns, då måste vi anta att hon faktiskt tror att det finns. Och betydligt fler människor har både dödat och dödats i nationens än i Guds namn.

Faktum är att religionen historiskt har haft en särställning och fortfarande har det i stora delar av världen. Ofta är det svårt att skilja på vad som är religion, nation eller kultur. Många konflikter mellan nationer eller etniska grupper har haft en religiös dimension. Religionen har använts och används fortfarande som ett sätt att motivera det rättfärdiga hos en grupps anspråk. Utan att ha tillgång till de källor Halldorf inte redovisar tycker jag därför att det går att ifrågasätta hans uppdelning i religiösa och nationella konflikter. Även om religionen inte direkt har varit orsak till en konflikt kan den ofta ha använts för att motivera den. Det är till exempel en öppen fråga om Halldorf menar att religion inte påverkade Balkankrigen.

I dagens konfliktforskning betonas att krig uppstår genom en samverkan av faktorer. Det finns med andra ord inte en faktor som förklarar allt. När det gäller den islamistiska jihadismen är en av faktorerna givetvis de religiösa övertygelserna. Men det handlar om en specifik salafistisk tolkning av islam – inte om religion i allmänhet, eller ens islam i allmänhet. Till det kommer politiska, ekonomiska, sociala och kulturella faktorer. Det är nödvändigt att ha en mångdimensionell förståelse av konflikten, för att kunna identifiera flera redskap för att faktiskt lösa den.

Här motsäger Halldorf den uppdelning i nationella och religiösa konflikter som han tidigare hänvisade till. Om religionen är en av flera faktorer som kan bidra till en konflikt måste den kunna särskådas och kritiseras på samma grund som alla dessa faktorer.

Det verkar märkligt att Halldorf skulle känna sig förorättad å alla religiösas vägnar över kritik mot vissa religiösa praktiker och deras konsekvenser. Det faktum att de flesta offer för religiöst våld och förtryck själva är religiösa är inte på något sätt ett argument mot kritiken.

Henrik Gustafsson

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s