För ungefär ett år sedan skrev Viktor Barth-Kron en läsvärd text i DN om hur motståndarna till ”Nya Slussen” inte lyckats uppbåda det nödvändiga folkliga stödet för att bevara den nuvarande modernistiska trafikkarusellen: Endera är det fel på folket – eller så är det fel på visionen.
Trots mängder av namnkunniga talespersoner och massvis av medieutrymme lyckades inte Slussenaktivisterna få tillräckligt många av stockholmarna att förstå sitt bästa.
I Norrköpings Tidningar skriver idag Blanche Jarn en ledare om politikernas ständiga problem med att få folket att förverkliga deras visioner och projekt. Det är lätt att förstå frustrationen hos politiker och opinionsbildare som motvilligt tar sitt ansvar och tänker ut vilket samhälle vi ska ha och hur vi ska nå dit när sedan folket inte inser sitt bästa och fattar de beslut som man tänkt ut åt dem.
Demokratin bygger ju på att folket, eller i alla fall en majoritet ur det, ska förstå sitt bästa. Om nu folket inte klarar detta trots den kompetenta ledningen av politiker och profilerade tänkare så måste drastiska åtgärder till för att rädda demokratin.
Jarn citerar i slutet av sin artikel dikten Lösningen av Brecht där han skrev raden
Vore det då inte enklare för regeringen
att upplösa folket
och välja ett annat?
Sannare ord har väl sällan skrivits. Upplös folket, NU!
Henrik Gustafsson
Misantropens betraktelser 